Det inlägg du ville läsa finns förmodligen strax nedanför, eller någonstans nedanför
En artikel i "Lenta" idag är ägnad åt detta. Lenta-korrespondenten ställer frågor till en historiker - Alexej Isajev - och upprepar ganska envist en fråga, om det inte faktiskt fanns någon gemensam planering mellan Sovjet och Tyskland, att angripa och stycka Polen 1939. Den ryske historikern avvisar den eventualiteten i de stundtals nära samröret mellan de båda stormakterna genom att peka på Sverige -
Jag tar med en del av intervjun:
DET VAR EN CYNISK AFFÄR MED DJÄVULEN
Tog inte Stalin en risk, som ingick en överenskommelse med Hitler ?
Icke-angreppspakten mellan SSSR och Tyskland fyller 78 år den 23:e Augusti. Varför ingick Sovjet en överenskommelse med Tyskland 1939, och inte med England och Frankrike? Var då Hitler och Stalin förbundna som sedan delade Polen ? Hör de misslyckade krigsföretagen 1941 samman med de beslut som togs 1939? "Lenta's" korrespondent samtalar med Alexej Isajev - militärhistoriker, och kandidat för den historiska vetenskapen - om detta.
En pakt utan förbundna
Lenta: Ser du det som att Molotov-Ribbentrop-pakten förde Andra världskriget tidsmässigt närmare? Blev den dess katalysator ?
Isajev: På intet vis, eftersom alla tyska krigsplaner vid den tiden redan var uppgjorda, och ingåendet av den sovjetiskt-tyska överenskommelsen i Augusti 1939 påverkade inte dessa på något vis. Hitler hoppades att pakten på ett väsentligt vis skulle förändra de brittiska och franska ståndpunkterna, men när detta inte skedde, så avstod han inte från sina avsikter.
Lenta: Det betyder att Tyskland under alla omständigheter skulle angripa Polen 1939, även Molotov-Ribbentrop-pakten förutan ?
Isajev: Ja, naturligtvis. Wehrmacht var redan förberett på invasion, och det skickades t.o.m. en särskild kommando-grupp för att tillförskansa sig Jablunkowski-passet, så att vägen till Krakow kunde öppnas. I slutet av Augusti 1939 rullade de tyska krigsmaskinerna, oberoende av några resultat från överenskommelsen med Moskva.
Lenta:Kan man säga, att Molotov-Ribbentrop-pakten gjorde det stalinistiska Sovjet och Hitlertyskland till förbundna som, så att säga, tillsammans utlöste det Andra världskriget ?
Isajev: Nej, Sovjet och Tyskland blev inte förbundna med varandra efter Augusti 1939. De hade inga gemensamt planerade militära operationer, och till och med krigshandlingarna på det polska territoriet genomförde båda sidorna oberoende av varandra. Dessutom väntade Sovjet länge innan de ansatte linjen som avgränsade intresse-sfärerna, som bestäms genom det hemliga tilläggs-avtalet till Molotov-Ribbentrop-pakten. Ingen som helst inbördes koordination av krigshandlingar, av det slag som senare utformade sig genom den anglo-amerikanska koalitionen, genomfördes av Tyskland och Sovjet 1939.
Lenta: Vad ska man då säga om den gemensamma paraden i Brest och leveranserna av sovjetiska resurser till Tyskland ända till Juni 1941 ?
Isajev: Paraden i Brest var ingen parad i ordets egentliga mening, det var ett slags högtidligt arrangemang. Framtågandet av tyska, och därefter av sovjetiska styrkor längs gatorna i staden tjänade som ett synligt bekräftande inför de sovjetiska befälhavarna, att tyskarna verkligen lämnade ett territorium som befann sig inom den sovjetiska intresse-sfären.
Vad det gäller leveranserna, så kom dessa från båda håll. Sovjetunionen fick högteknologisk utrustning, och levererade fördensskull råvaror till Tyskland. I följd av det använde vi aktivt den tyska utrustningen för att tillverka vapen, med vilka vi krigade mot Tyskland. Själva leveranserna som sådana säger inte någonting. Vi kan påminna om förhållandet mellan Tyskland och Sverige. Som känt är var tyskarna inte långt ifrån huvudkonsumenter av svensk järnmalm. Men betyder det att Sverige var Tysklands förbundne ? Naturligtvis inte. Sverige levererade råvaror till Hitler i avsaknad av andra handelspartners och på grund av ett svårt produktionsmässigt läge. Därvid hade Tyskland planer på att ockupera Sverige.
Delningen av Polen
Lenta: Om förhållandet mellan SSSR och Tyskland inte var av förbundskaraktär, vad ska man då kalla det? Vänskapligt ?
Isajev: Nej, det var inte frågan om vänskap. I vårt förhållande till Tyskland under åren 1939 - 1941 inrymdes slitningar och inbördes misstro.
Lenta: Och vad ska man då kalla överenskommelsen om vänskap och gränser från den 28:e September 1939 ?
Isajev: Den kan man kalla blott formell. Det fanns naturligtvis ingen verklig vänskap mellan Sovjet och Nazi-tyskland, det är uteslutet. Det var ett i situationen frampressat partnerskap och en mycket vaksam neutralitet.
Lenta: Nämns det något särskilt i Molotov-Ribbentrop-pakten eller i det hemliga tilläggs-protokollet om tidpunkten för ett sovjetiskt anfall mot Polen, vilket skedde den 17:e September 1939?
Isajev: Alla relevanta dokument har redan länge varit offentliga i Väst, och även hos oss. Det fanns naturligtvis inga som helst planer på att gemensamt ockupera Polen omnämnda där. Där anges bara linjerna för avgränsade intresse-sfärer för båda sidorna.
Lenta: Så enligt Molotov-Ribbentrop-pakten så gjorde inte Sovjet några skriftliga försäkringar om att anfalla Polen tillsammans med Tyskland ?
Isajev: Nix, inga försäkringar, allrahelst inte som det ju fattas angivelser av några konkreta datum. Dessutom skulle Sovjet överhuvud taget inte kunna överskrida den sovjetisk-polska gränsen den 17:e September, inte heller senare. Men eftersom det fanns en uppenbar misstro mot tyskarna, att de hade överskridit linjen för den avgränsade intresse-sfären på vissa platser, därför fattades ett sådant beslut. Men låt oss tänka på, hur situationen hade utvecklats, ifall tyska styrkor hade befunnit sig på dessa polska territorier ? Inte minst av den anledningen då, att det överhuvudtaget inte förekom några aktiva krigshandlingar på västfronten då - engelsmän och fransmän förde det s.k. "underliga kriget" med tyskarna.
Lenta: I dagens Polen kallas Röda Arméns ockupation av dess östra territorium 1939 för "kniven i ryggen". Hur bedömer du det ?
Isajev: Om vi använder oss av den terminologin, så hade Polen inte längre någon rygg vid tillfället för de sovjetiska tank-brigadernas invasion. När den 17:e September kom var den polska armén redan fullständigt skingrad genom wehrmacht.
Lenta: Och den polska regeringen hade då evakuerats från Polen.
Isajev:Ja, men det var inte det som blev utlösande faktorn för den sovjetiska invasionen. Beslutet om Röda Arméns polska fälttåg togs oberoende därav. Även om evakueringen av den polska regeringen utgjorde en synlig demonstration av dess armés sammanbrott. Jag upprepar, Röda Arméns intagande av västra Ukraina och västra Vitryssland i September 1939 förebyggde deras erövrande av Hitler's stridskrafter...
...
Kan den ryske historikerns jämförelse med Sverige utgöra en tröst
för ett svenskt samvete ?
Knappast.
EU-kommissionens press-release
Läs även andra bloggares åsikter om SSSR, Tyskland,
Jag tar med en del av intervjun:
DET VAR EN CYNISK AFFÄR MED DJÄVULEN
Tog inte Stalin en risk, som ingick en överenskommelse med Hitler ?
Icke-angreppspakten mellan SSSR och Tyskland fyller 78 år den 23:e Augusti. Varför ingick Sovjet en överenskommelse med Tyskland 1939, och inte med England och Frankrike? Var då Hitler och Stalin förbundna som sedan delade Polen ? Hör de misslyckade krigsföretagen 1941 samman med de beslut som togs 1939? "Lenta's" korrespondent samtalar med Alexej Isajev - militärhistoriker, och kandidat för den historiska vetenskapen - om detta.
 |
| Undertecknandet av den tysk-sovjetiska icke-angreppspakten 1939 |
Lenta: Ser du det som att Molotov-Ribbentrop-pakten förde Andra världskriget tidsmässigt närmare? Blev den dess katalysator ?
Isajev: På intet vis, eftersom alla tyska krigsplaner vid den tiden redan var uppgjorda, och ingåendet av den sovjetiskt-tyska överenskommelsen i Augusti 1939 påverkade inte dessa på något vis. Hitler hoppades att pakten på ett väsentligt vis skulle förändra de brittiska och franska ståndpunkterna, men när detta inte skedde, så avstod han inte från sina avsikter.
Lenta: Det betyder att Tyskland under alla omständigheter skulle angripa Polen 1939, även Molotov-Ribbentrop-pakten förutan ?
Isajev: Ja, naturligtvis. Wehrmacht var redan förberett på invasion, och det skickades t.o.m. en särskild kommando-grupp för att tillförskansa sig Jablunkowski-passet, så att vägen till Krakow kunde öppnas. I slutet av Augusti 1939 rullade de tyska krigsmaskinerna, oberoende av några resultat från överenskommelsen med Moskva.
Lenta:Kan man säga, att Molotov-Ribbentrop-pakten gjorde det stalinistiska Sovjet och Hitlertyskland till förbundna som, så att säga, tillsammans utlöste det Andra världskriget ?
Isajev: Nej, Sovjet och Tyskland blev inte förbundna med varandra efter Augusti 1939. De hade inga gemensamt planerade militära operationer, och till och med krigshandlingarna på det polska territoriet genomförde båda sidorna oberoende av varandra. Dessutom väntade Sovjet länge innan de ansatte linjen som avgränsade intresse-sfärerna, som bestäms genom det hemliga tilläggs-avtalet till Molotov-Ribbentrop-pakten. Ingen som helst inbördes koordination av krigshandlingar, av det slag som senare utformade sig genom den anglo-amerikanska koalitionen, genomfördes av Tyskland och Sovjet 1939.
Lenta: Vad ska man då säga om den gemensamma paraden i Brest och leveranserna av sovjetiska resurser till Tyskland ända till Juni 1941 ?
Isajev: Paraden i Brest var ingen parad i ordets egentliga mening, det var ett slags högtidligt arrangemang. Framtågandet av tyska, och därefter av sovjetiska styrkor längs gatorna i staden tjänade som ett synligt bekräftande inför de sovjetiska befälhavarna, att tyskarna verkligen lämnade ett territorium som befann sig inom den sovjetiska intresse-sfären.
Vad det gäller leveranserna, så kom dessa från båda håll. Sovjetunionen fick högteknologisk utrustning, och levererade fördensskull råvaror till Tyskland. I följd av det använde vi aktivt den tyska utrustningen för att tillverka vapen, med vilka vi krigade mot Tyskland. Själva leveranserna som sådana säger inte någonting. Vi kan påminna om förhållandet mellan Tyskland och Sverige. Som känt är var tyskarna inte långt ifrån huvudkonsumenter av svensk järnmalm. Men betyder det att Sverige var Tysklands förbundne ? Naturligtvis inte. Sverige levererade råvaror till Hitler i avsaknad av andra handelspartners och på grund av ett svårt produktionsmässigt läge. Därvid hade Tyskland planer på att ockupera Sverige.
Delningen av Polen
Lenta: Om förhållandet mellan SSSR och Tyskland inte var av förbundskaraktär, vad ska man då kalla det? Vänskapligt ?
Isajev: Nej, det var inte frågan om vänskap. I vårt förhållande till Tyskland under åren 1939 - 1941 inrymdes slitningar och inbördes misstro.
Lenta: Och vad ska man då kalla överenskommelsen om vänskap och gränser från den 28:e September 1939 ?
Isajev: Den kan man kalla blott formell. Det fanns naturligtvis ingen verklig vänskap mellan Sovjet och Nazi-tyskland, det är uteslutet. Det var ett i situationen frampressat partnerskap och en mycket vaksam neutralitet.
Lenta: Nämns det något särskilt i Molotov-Ribbentrop-pakten eller i det hemliga tilläggs-protokollet om tidpunkten för ett sovjetiskt anfall mot Polen, vilket skedde den 17:e September 1939?
Isajev: Alla relevanta dokument har redan länge varit offentliga i Väst, och även hos oss. Det fanns naturligtvis inga som helst planer på att gemensamt ockupera Polen omnämnda där. Där anges bara linjerna för avgränsade intresse-sfärer för båda sidorna.
Lenta: Så enligt Molotov-Ribbentrop-pakten så gjorde inte Sovjet några skriftliga försäkringar om att anfalla Polen tillsammans med Tyskland ?
Isajev: Nix, inga försäkringar, allrahelst inte som det ju fattas angivelser av några konkreta datum. Dessutom skulle Sovjet överhuvud taget inte kunna överskrida den sovjetisk-polska gränsen den 17:e September, inte heller senare. Men eftersom det fanns en uppenbar misstro mot tyskarna, att de hade överskridit linjen för den avgränsade intresse-sfären på vissa platser, därför fattades ett sådant beslut. Men låt oss tänka på, hur situationen hade utvecklats, ifall tyska styrkor hade befunnit sig på dessa polska territorier ? Inte minst av den anledningen då, att det överhuvudtaget inte förekom några aktiva krigshandlingar på västfronten då - engelsmän och fransmän förde det s.k. "underliga kriget" med tyskarna.
Lenta: I dagens Polen kallas Röda Arméns ockupation av dess östra territorium 1939 för "kniven i ryggen". Hur bedömer du det ?
Isajev: Om vi använder oss av den terminologin, så hade Polen inte längre någon rygg vid tillfället för de sovjetiska tank-brigadernas invasion. När den 17:e September kom var den polska armén redan fullständigt skingrad genom wehrmacht.
Lenta: Och den polska regeringen hade då evakuerats från Polen.
Isajev:Ja, men det var inte det som blev utlösande faktorn för den sovjetiska invasionen. Beslutet om Röda Arméns polska fälttåg togs oberoende därav. Även om evakueringen av den polska regeringen utgjorde en synlig demonstration av dess armés sammanbrott. Jag upprepar, Röda Arméns intagande av västra Ukraina och västra Vitryssland i September 1939 förebyggde deras erövrande av Hitler's stridskrafter...
...
Kan den ryske historikerns jämförelse med Sverige utgöra en tröst
för ett svenskt samvete ?
Knappast.
EU-kommissionens press-release
Läs även andra bloggares åsikter om SSSR, Tyskland,
Kommentarer
Skicka en kommentar