Gud är aktiv existens

(Inlägget finns även publicerat i tidningen Midnattsropet )
 Läs första kapitlet i första Mosebok – Bibelns första bok – och se efter hur många gånger det står “Gud” där!

Se sedan efter hur många gånger det står att Gud gör något.

Du kommer att finna att Gud var väldigt aktiv i skapelseverket.

Eller hur:

“Gud sade”

“ Gud såg”

“ Gud skilde”

“Gud kallade”

Om jag inte har räknat fel så står det “Gud” hela 32 gånger i det kapitlet. Ett kapitel som har 31 verser.

Och det står att Gud gjorde vissa saker, och det är ganska ofta som Gud handlar. Nästan varje gång det står något om Gud så står det att Han gjorde något.

Man skulle kunna tycka att Gud kunde göra sådant som numera vi människor gör, någon slags maskiner, som tar över en del operationer som Gud tidigare gjorde.

Men Gud gör inte det.

När Han hade skapat ljuset, genom sitt ord, så att storheterna himmel och jord, ljus och mörker, dag och natt fanns inför Honom, och dessutom vattnet. Då skulle Han ha kunnat överlämna åt ljuset, eller åt vattnet, att göra resten.

Men icke.

När det behövs torr mark, så överlämnar Han inte åt vattnet att själv lyfta upp den torra marken. I vers 9 står det att Gud sade:”Samle sig det vatten som är under himmelen till en särskild plats, så att det torra bliver synligt. “

När det behövs växter på jorden, så överlämnar Han inte i första rummet åt jorden att själv frambringa växtligheten. I vers 11 läser vi: ” Frambringe jorden grönska, fröbärande örter och fruktträd, som efter sina arter bära frukt, vari de hava sitt frö, på jorden. “

Jorden ska frambringa, men inte utan Gud. Därför Han sade:”frambringe!”, först därefter frambringade jorden något.

När det behövs solar och planeter, för att hjälpa den kommande världen att skilja tiderna åt, så överlämnar inte Gud åt det ljus Han redan skapat att göra sådana. Nej, Han säger:” Varde på himmelens fäste ljus som skilja dagen från natten, och vare de till tecken och till att utmärka särskilda tider, dagar och år och vare de på himmelens fäste till ljus som lysa över jorden. “

Och över trettio gånger intervenerar Gud i sitt pågående verk, genom att åter, igen och igen, tala.

Sedan vilar Han.

-

När världen har blivit skapad, när människor och djur börjar att befolka jordens alla länder, när historien , världshistorien, går sin ofattbara gång, då har Bibeln något att säga om de tiderna.

Jesus talar med lärjungarna om Noas tid, och om Lots tid. Han talar om Salomos tid, då drottningen av Söderlandet kom till honom, och om Nineves tid, då Gud sände Jona till den staden.

Och efter Jesus fortsätter apostlarna att tala om tider som har varit och tider som ska komma.

Aposteln Paulus skriver romarbrevet några årtionden efter att Jesus har kommit. Romarbrevets första kapitel innehåller nästan lika många verser som första Mosebok's första kapitel. Där står det vid 24 tillfällen uttryckligen “Gud” . Och åtta gånger står det “Han” med hänsyftning till Gud. Det blir också 32 gånger.

Så Gud är aktiv, genom sin nåd. Genom sitt evangelium.

“..evangelium; ty det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror ..” - Rom. 1: 16

Undersök närmare på vilket vis Gud är aktiv enligt aposteln Paulus, om man jämför med första Mosebok.

I första Mosebok kommer Gud in i en värld som inte existerade, men som kommer till. Och Gud är skonsam mot oss, så Han låter oss inte få veta om det allra mest obegripliga, då Gud möter själva intigheten. När Bibeln börjar har trots allt redan himmel och jord och hav blivit till.

Men det finns inget ljus.

När aposteln Paulus skriver romarbrevet, så har allting, hela världen, existerat väldigt länge. Generation har följt på generation, nationer och stater , religioner och traditioner har uppstått, civilisationer har kommit och gått, växt till eller avtagit. En del har försvunnit.

En hel del har urartat och måste förkastas.

  Han har förkastat och kan förkasta än
   Men Han har dessutom räddat människor, och kan rädda oss än!

Men aposteln skriver om en Gud som är aktiv, och vill frälsa, eller rädda dem som kanske hade gjort sig förtjänta av att förkastas. Faktiskt skriver aposteln mycket mer om Guds väsen, än vad vi får veta i första Mosebok. I romarbrevet får vi veta om Guds kärlek, Guds eget älskvärda och högtlovade väsen, om Hans vilja och om Hans kraft, men också om Hans vrede.

Fly till Hans nåd i Jesus Kristus! Så undkommer du Hans vrede.

Fly till Guds ord och informera dig om Gud, en Gud som är aktiv, inte bara genom det han i och för sig gör, utan genom sitt sätt att vara.

Genom sin existens.
-
  DN, SvD 
   

Andra bloggar om: Gud, Bibeln, universum