Det inlägg du ville läsa finns förmodligen strax nedanför, eller någonstans nedanför
“Pride” och “Kärlekens mässa” - vad säger Bibeln?
Allt under det jag försöker sätta mig in i den kontroversiella frågan om mötesfriheten i Ryssland, stöter jag eventuellt på vissa "demonstrations" - frågor här hemma också, i vårt land.
Som brukligt är utmynnar Pride-veckan , för dem som så vill, i en s.k. "kärlekens mässa" i storkyrkan i Gamla Sta´n , där de ärbara hbt:are som håller religionen i ära, samlas. Alltsedan "befrielseveckorna" på 80-talet har Maranata då och då tagit tillfället i akt , i samband med denna mässa eller någon av dess föregångare, att stå utanför kyrkan med flygblad och banderoller. Det gjorde vi också i år. ( Vi måste sitta fast i någon slags – .. ja, Gud vet vad! )
Det handlar alltså om att påminna om några , för hbt-rörelsen osympatiska ställen i Skriften , som mer eller mindre kloka teologer har tagit bort, mer eller mindre effektivt, för att på det viset kunna öppna för aktivt homosexuella att deltaga i mer eller mindre traditionella, kristna gudstjänster.
Vilka bibelställen då?
- Just de ställen som uttryckligen avvisar homosexuella handlingar. T.ex. Rom. 1:27 “..sammalunda övergåvo ock männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes i lusta till varandra och bedrevo styggelse, man med man. Så fingo de på sig själva uppbära sin villas tillbörliga lön.”
Resonemanget man har fört för att neutralisera sådana verser är ganska komplicerat, men det reflekteras okomplicerat hos de enskilda hbt:are som kommer fram till oss och ställer frågor: "Hur kan ni vara emot kärleken?" För det är vi ju, vi som står med dessa bibelord demonstrativt upplyfta.
Vilka typer är då inte vi!?
När, efter det kyrkliga evenemanget, idel hedervärda hbt:are som håller sig för att vara troende strömmar ut i gränden framför storkyrkans entre´och sjunger "Yes I know - freedom is coming, yes I know", då är det klart att man kan ta intryck av det. En ganska rapp gospel-kör hörs alltså ljuda en lång stund, till att börja med blandad med kyrkklockorna. Det var både sång och dans -
Låt oss göra ett tanke-experiment: Aposteln Johannes skriver i sitt första brev att “Gud är kärleken” – 1 Joh. 4:8. Att vara mot kärleken är alltså att vara mot Gud. Är det vi har bevittnat då inte ett exempel på vad profeten Malaki skriver? " Men för eder, I som frukten mitt namn, skall rättfärdighetens sol gå upp med läkedom under sina vingar. Då skolen I slippa ut och hoppa såsom kalvar, som hava varit instängda i stallet." - Mal. 4:2 .
Glädjen, eller entusiasmen, strålar ur ögonen på dem som kommer fram till oss. Frågan är en: " Hur kan ni vara emot kärleken?"
Och vad ska vi svara? Malaki fortsätter att skriva om dem som skulle " ..slippa ut och hoppa såsom kalvar, som hava varit instängda i stallet." - att - " ..de ogudaktiga ska de trampa ned"
Här står vi alltså, vi ogudaktiga. Det kan väl inte vara fråga om något annat. Så´na typer vi är! Nu är vi nedtrampade. Inte fysiskt, naturligtvis inte, men med argumentens kraft. Och det är rätt åt oss. Vi är "mot kärleken".
Bilder:
Här ovan syns de ärbara som har varit inne i storkyrkan
under "kärlekens mässa" börja strömma ut, sjungande och dansande - "de som fruktar Guds Namn"
(foto: Stina Fridolfsson)
- -
Men innan dess: Dessa två "ogudaktiga" maranata-bröder stod
under hela tillställningen och höll upp banderollen med bibelordet från romarbrevet 1. Sådana typer!
- -
Den "ogudaktige" bloggredaktören för Sub Umbra (ett riktigt maranatasvin!) blev intervjuad av en tålmodig, frilansande, katolsk journalist – German Diaz – som f.ö. har skrivit något på sin blogg.(på spanska)
- -
Två ganska neutrala polismän stod redan tidigt på plats för att övervaka
ordningen. De ville veta vilka vi var och var vi kom ifrån. Tidigare år har vi
fått stå och demonstrera, inte alltid var vi har velat, men den här gången gick det.
Vi måste dock finna oss i att polisen gjorde en formell anmälan mot oss för att
vi höll en, som det hette, "olaglig demonstration". (!)
Sedan fick vi stå där.
- -
En hel del deltagare var det. Sången: "Freedom is coming, yes I know" skallade i Gamla Stan´s gränder.
SvD,Dagen, QX också: “Till turisters fotoblixtar och de fyra - fem församlade motdemonstranternas förargelse dånade frihetssången länge på kyrktrappan.”
Andra bloggar om: pride, hbt, kärlekens mässa
Allt under det jag försöker sätta mig in i den kontroversiella frågan om mötesfriheten i Ryssland, stöter jag eventuellt på vissa "demonstrations" - frågor här hemma också, i vårt land.
Som brukligt är utmynnar Pride-veckan , för dem som så vill, i en s.k. "kärlekens mässa" i storkyrkan i Gamla Sta´n , där de ärbara hbt:are som håller religionen i ära, samlas. Alltsedan "befrielseveckorna" på 80-talet har Maranata då och då tagit tillfället i akt , i samband med denna mässa eller någon av dess föregångare, att stå utanför kyrkan med flygblad och banderoller. Det gjorde vi också i år. ( Vi måste sitta fast i någon slags – .. ja, Gud vet vad! )
Det handlar alltså om att påminna om några , för hbt-rörelsen osympatiska ställen i Skriften , som mer eller mindre kloka teologer har tagit bort, mer eller mindre effektivt, för att på det viset kunna öppna för aktivt homosexuella att deltaga i mer eller mindre traditionella, kristna gudstjänster.
Vilka bibelställen då?
- Just de ställen som uttryckligen avvisar homosexuella handlingar. T.ex. Rom. 1:27 “..sammalunda övergåvo ock männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes i lusta till varandra och bedrevo styggelse, man med man. Så fingo de på sig själva uppbära sin villas tillbörliga lön.”
Resonemanget man har fört för att neutralisera sådana verser är ganska komplicerat, men det reflekteras okomplicerat hos de enskilda hbt:are som kommer fram till oss och ställer frågor: "Hur kan ni vara emot kärleken?" För det är vi ju, vi som står med dessa bibelord demonstrativt upplyfta.
Vilka typer är då inte vi!?
När, efter det kyrkliga evenemanget, idel hedervärda hbt:are som håller sig för att vara troende strömmar ut i gränden framför storkyrkans entre´och sjunger "Yes I know - freedom is coming, yes I know", då är det klart att man kan ta intryck av det. En ganska rapp gospel-kör hörs alltså ljuda en lång stund, till att börja med blandad med kyrkklockorna. Det var både sång och dans -
Låt oss göra ett tanke-experiment: Aposteln Johannes skriver i sitt första brev att “Gud är kärleken” – 1 Joh. 4:8. Att vara mot kärleken är alltså att vara mot Gud. Är det vi har bevittnat då inte ett exempel på vad profeten Malaki skriver? " Men för eder, I som frukten mitt namn, skall rättfärdighetens sol gå upp med läkedom under sina vingar. Då skolen I slippa ut och hoppa såsom kalvar, som hava varit instängda i stallet." - Mal. 4:2 .
Glädjen, eller entusiasmen, strålar ur ögonen på dem som kommer fram till oss. Frågan är en: " Hur kan ni vara emot kärleken?"
Och vad ska vi svara? Malaki fortsätter att skriva om dem som skulle " ..slippa ut och hoppa såsom kalvar, som hava varit instängda i stallet." - att - " ..de ogudaktiga ska de trampa ned"
Här står vi alltså, vi ogudaktiga. Det kan väl inte vara fråga om något annat. Så´na typer vi är! Nu är vi nedtrampade. Inte fysiskt, naturligtvis inte, men med argumentens kraft. Och det är rätt åt oss. Vi är "mot kärleken".
Bilder:
Här ovan syns de ärbara som har varit inne i storkyrkan
under "kärlekens mässa" börja strömma ut, sjungande och dansande - "de som fruktar Guds Namn"
(foto: Stina Fridolfsson)
- -
Men innan dess: Dessa två "ogudaktiga" maranata-bröder stod
under hela tillställningen och höll upp banderollen med bibelordet från romarbrevet 1. Sådana typer!
- -
Den "ogudaktige" bloggredaktören för Sub Umbra (ett riktigt maranatasvin!) blev intervjuad av en tålmodig, frilansande, katolsk journalist – German Diaz – som f.ö. har skrivit något på sin blogg.(på spanska)
- -
Två ganska neutrala polismän stod redan tidigt på plats för att övervaka
ordningen. De ville veta vilka vi var och var vi kom ifrån. Tidigare år har vi
fått stå och demonstrera, inte alltid var vi har velat, men den här gången gick det.
Vi måste dock finna oss i att polisen gjorde en formell anmälan mot oss för att
vi höll en, som det hette, "olaglig demonstration". (!)
Sedan fick vi stå där.
- -
En hel del deltagare var det. Sången: "Freedom is coming, yes I know" skallade i Gamla Stan´s gränder.
SvD,Dagen, QX också: “Till turisters fotoblixtar och de fyra - fem församlade motdemonstranternas förargelse dånade frihetssången länge på kyrktrappan.”
Andra bloggar om: pride, hbt, kärlekens mässa
Kommentarer
Skicka en kommentar